Sydafrikanske vinarbejdere får norsk pris med dansk islæt

Af: Peter Kenworthy

skaermbillede-2016-12-02-kl-09-51-40

Den sydafrikanske fagforening for vin- og landarbejdere, CSAAWU, har vundet en norsk fagforeningspris, som en direkte konsekvens af en dansk dokumentarfilms afsløring af slavelignende tilstande i dele af den sydafrikanske vinindustri.

Commercial Stevedoring and Allied Workers Union (CSAAWU) har vundet Artur Svenssons internationale pris for faglige rettigheder for 2017, som tildeles af det norske fagforbund Industri Energi. Valget faldt på CSAAWU, efter at juryen havde set danske Tom Heinemanns dokumentar om forholdene i den Sydafrikanske vinindustri, ”Bitre Druer.”

Industri Energi har over 60.000 medlemmer der arbejder inden for olie-, gas-, og jordbaseret industri. Med prisen følger 500.000 norske kroner.

Slavelignende tilstande
Ifølge Leif Sande, der er fagforeningsleder og juryleder for uddelingen af prisen, blev prisen tildelt CSAAWU, for deres kamp imod vinarbejdernes elendige arbejdsforhold.

”De systematiske brud på grundlæggende rettigheder, som præger arbejderne på Sydafrikas vingårde er så omfattende, er der er tale om slavelignende tilstande. CSAAWU gør et fantastisk arbejde med at organisere blandt arbejdstagerne, til trods for meget knappe resurser, udtaler Sande.

Han håber at prisen vil være med til at øge den internationale opmærksomhed om vinarbejdernes situation, og at de penge som følger med prisen vil gøre det muligt for CSAAWU at organisere sig endnu bedre i kampen for anstændige løn- og arbejdsvilkår.

Ifølge generalsekretær for CSAAWU, Trevor Christians, er prisen en stor gevinst, både moralsk og økonomisk.

”Den anerkendelse, som prisen giver os, samt de penge der følger med, vil gøre CSAAWU i stand til i langt højere grad at hjælpe landarbejderne, i deres kamp for ordentlige rettigheder,” udtaler Christians.

Undersøgende journalistik virker
Den norske fagforbund og prisuddelerne blev opmærksom på CSAAWUs kamp, efter at have set dokumentarfilmen ”Bitre Druer” på norsk TV. Filmen afslører slavelignende tilstande på flere vingårde i Sydafrika, skriver de i en pressemeddelelse.

Ifølge den prisvindende danske instruktør af ”Bitre Druer,” Tom Heinemann, er den opmærksomhed som hans film har fået, et godt eksempel på, at dybdeborende og undersøgende journalistik er en nødvendig del af mediebilledet.

”I en verden, hvor fake news og click-helvedet er i foruroligende fremgang, og journalisters troværdighed konstant er under pres, er jeg utrolig glad for at ’old school’ undersøgende journalistik kan ændre en virkelighed, der i alt for mange år har været gældende,” siger Heinemann.

”Det norske Vinmonopolet er – som en konsekvens af filmen – for tiden på en længere inspektionstur i Sydafrika og myndighederne har strammet gevaldigt op på kontrollen med vingårdene. At fagforeningen CSAAWU nu også får en pris fra deres norske kolleger, er for mig endnu et eksempel på, at det nytter at fortælle de historier, som så mange ønsker ikke vil have frem.”

Danske supermarkeder droppede vin 
Heinemanns film havde tidligere, sammen med en CSAAWU-strejke og -kampagne, pres fra organisationer som danske Afrika Kontakt, og avisoverskrifter over hele verden, ført til at danske supermarkedskæder som COOP og Dagrofa droppede vin fra en af de vingårde som blev stillet i et dårligt lys i filmen, Robertson Winery.

Filmen er nemlig også blevet vist på DR2, og har fået stor opmærksomhed herhjemme, ligesom den har fået stor omtale i medierne i Sydafrika.

De lokale myndigheder i Western Cape-provinsen i Sydafrika følte sig derfor presset til mere dybdegående at undersøge hvad landbrugsministeren i Western Capes provinsregering kaldte ”uacceptable” og ”uetiske” forhold på vingårdene i Western Cape-området.

Filmen havde blandt andet dokumenteret elendige arbejds- og boligforhold, ulovlig brug af farlige sprøjtegifte, samt lønninger under mindstelønnen på cirka 4000 kroner om måneden.

Tidligere har både Human Rights Watch, den internationale arbejdsorganisation ILO, og andre organisationer draget lignede konklusioner om ”apartheid-lignende forhold” i rapporter om den sydafrikanske vinindustri.

BITTER GRAPES Documentary – An Exemplary Cooperation

14707830_204016716700069_8810328171949789949_o

The revealing story in the documentary BITRE DRUER (SOUR GRAPES) about the slave-like conditions for vineyard workers in South Africa, is a textbook example of a cooperation in Nordic investigative journalism at its best, according to editor Fredrik Laurin from SVT’s Uppdrag Granskning (UG). 

By: Henrik Hartmann

The last decade has seen a sharp rise in wine imports from South Africa, especially in Denmark and Sweden. In Denmark, imports have risen by 78 % and Systembolaget in Sweden
is now South Africa’s 3rd biggest wine customer. Wine from South Africa is cheap and consumers love it, but there’s a dark side to the story.

Tom Heinemann, the investigating journalist from Denmark, has produced several documentaries for Nordic public service companies. Recently, while completing another programme series for Nordvision, he got a tip about slave-like conditions for vineyard workers in several of South Africa’s vineyards. With development funding from SVT and DR Sales, he took
a research trip to South Africa. What he saw and heard con rmed the tip. The working and living conditions for vineyard labourers was unacceptable. He pitched the story to the investigative journalist group in Nordvision, and then received production support from DR, NRK and SVT, from Danida (Dansk development aid) and resources from the Nordvision fund.

Thorough Research 

Heinemann and his photographer Lotte la Cour went to South Africa three times to gather stories and cover wine production from start to nish: spraying, harvesting and cutting. Heinemann says:

“When we had identi ed where some of the wine that ends up in the Nordics came from, we went around visiting the relevant vineyards to talk to former and current employees Getting 

permission to lm was hard right from the start Everywhere we went we were refused entry and we had to work with really tiny cameras so as not to cause alarm ”
Before the third and nal production trip, Heinemann sent questions around to all the farms he wanted to visit and owners he wanted to interview. The response was an audible silence. None of the managers wanted to meet the TV crew.

Thorough Safety 

Safety precautions on the nal trip had to be thorough because a few months previously a couple of SVT journalists had been imprisoned in Zambia. It is also not unusual for people and journalists to be attacked in South Africa.

Fredrik Laurin, chief editor at UG, explains:

“We equipped Tom and his photographer with a project phone that had a tracking function, which we use in situations that may involve threats or where we know we have to be extra careful They used the phone daily and checked in regularly to report where they were and what was happening Back in the editorial o ce at UG in Gothenburg, we monitored the tra c from the project phone and talked to them about the di erent conditions ” 

It was particularly at the end, when two of the vineyard owners – with intervention from the national wine certi cation label entity – agreed to meet the TV crew that the situation grew very tense. The two vineyard owners had come only to make threats and to tell the journalists o . They had no intention of being involved in the programme.

Cooperation Between Danish External Producer
and Uppdrag Granskning (SVT)
Fredrik Laurin at UG in SVT can’t see any particular di erence between whether a project is in-house, outsourced or with a Swedish or Danish producer. He explains:
“We follow quite a strict, established pattern with the editor, reporter and the ‘devil’s advocate,’ who reviews the entire script line by line in a set standardised form where all factual information and controversial conditions must have a footnote and be fully sourced with further supportive evidence ” 

Major Debate in Sweden 

SVT were delighted with the story about the South Africa wine and reactions to the documentary resulted in an almost bigger debate in Sweden than in Denmark. Laurin says:
“We had a major debate in Sweden, which is slightly unusual 

for a UG project Part of the reason was that Systembolaget and the importer, who also represents Robertson Winery, chose a proactive press style and commented on and denied information before we released it This raised the expectations of the programme and awareness in other media ” 

Heinemann was also pleased with the documentary and has spent over a month being interviewed by varioius international and South African medias:
“I think this lm will have a major impact We can already see how several South African authorities have highlighted a long list of conditions in the South African wine industry, all of which are being criticised My local contacts and trade unions in South Africa tell me that our lm is a gamechanger when it comes to changing working and living conditions for the better” 

Recipe for Nordic Success 

Laurin sees major bene ts in Nordvision being able to work cooperatively on such complex productions, in which investigative stories invariably are.
“Being able to cooperate when you have subject matters that are universal or have cross-national interests, is only ever positive We can do it cheaper and maybe even better Personally, I think BITRE DRUER is a textbook example of how it should be done ” 

BITRE DRUER is Heinemann ́s fth Nordic co-production show in 10 years. He explains: “I know that the Nordic documentary editorial team wants a national angle That’s why it’s important to have a universal story, but also a story with a thread that leads to two or more Nordic countries As a producer you need to be able to deliver a modular story so that each documentary team can tailor it to create their own national version of the programme ” 

13. mars starter Vinmonopolet inspeksjoner i Sør-Afrika

Som en del av oppfølgingen etter TV-dokumentaren Bitre druer, om forhold i vinindustrien i Sør-Afrika, har vi startet et omfattende inspeksjonsprogram. Hensikten er å sikre at brudd på våre retningslinjer blir utbedret.

TEKST:
Vinmonopolet

I TV-dokumentaren Bitre druer, som ble sendt på NRK Brennpunkt 1. november i fjor, ble det vist bilder og intervjuer som vitnet om svært kritikkverdige forhold innen sørafrikansk vinindustri – forhold som bryter med Vinmonopolets etiske retningslinjer for vår leverandørkjede. Vinmonopolet har de siste månedene jobbet med å adressere disse forholdene i vår leverandørkjede, 13. mars startet vi et fire ukers inspeksjonsprogram av sørafrikanske produsenter og farmer som vi selger produkter fra. Vi har leid inn en uavhengig revisor som vil gjennomføre disse inspeksjonene for oss, sammen med en representant fra Vinmonopolet.

Vi følger opp åtte sentrale tema

I lys av dokumentaren har vi identifisert åtte tema som vi mener det er viktig å ta tak i. Dette er innen helse- og sikkerhet og opplæring på arbeidsplassen, organisasjonsfrihet, lønninger og anledning til å klage på forhold som ikke er tråd med våre etiske retningslinjer.

I desember forlangte vi av våre importører at de viet umiddelbar oppmerksomhet til disse åtte temaene, og at de sørget for å gjennomføre nødvendige forbedringer hos sine produsenter for å etterleve våre krav. Du kan lese listen med de åtte temaene her.

Fristen for å utbedre eventuelle forhold var satt til 1. mars. Etter denne dato måtte alle forvente å bli inspisert – både produsentene og deres underleverandører av druer. Det er disse inspeksjonene vi startet opp 13. mars.

Her kan du lese mer om inspeksjonsprogrammet vårt.

Dialog med fagforeninger og produsenter i Sør-Afrika

Vi har i forbindelse med dette inspeksjonsprogrammet hatt en bred og god dialog med flere sørafrikanske fagforeninger. I slutten av februar reiste vi til Sør-Afrika for å møte fagforeningene, hovedsakelig for å få innspill til hvilke produsenter og farmer de mente vi burde inspisere, og vi har i stor grad tatt hensyn til deres innspill når vi har satt opp programmet.

Vi møtte AWETUC, som er en gruppering av åtte ulike fagforeninger. En av disse er CSAAWU, som hadde en fremtredende rolle i TV-dokumentaren. De hevdet der at nordiske forhandlere gjør for lite for å bedre forholdene hos sørafrikanske produsenter og farmer, og at forholdene for farmarbeiderne og fagforeningene dessuten har blitt verre de siste årene. I våre møter med CSAAWU viste de en positiv innstilling til vårt program, og fortalte oss at «dette er en god og viktig start som vil føre til forbedringer – også for sørafrikanske fagforeninger». AWETUC og de andre fagforeningene viste en tilsvarende positiv holdning til programmet.

Vi møtte også flere av produsentene og farmene som kommer til å bli inspisert av vår revisor. Disse viste også en positiv innstilling til programmet. Noen signaliserte at de har mange underleverandører som også strekker seg over flere ledd, og at Vinmonopolet med dette initiativet bidrar til skaffe dem bedre oversikt over sine egne underleverandører og om forholdene hos disse.

Produsenter som ikke lever opp til våre krav må gjennomføre nødvendige utbedringer, og dette kommer vi til å følge opp bl.a. i form av nye inspeksjoner. Selv om vi legger store ressurser i dette enkeltstående prosjektet, vil Sør-Afrika fortsatt være et fokusområde for oss også i årene som kommer.

SVT: Vingårdar har tvingats till förbättringar

Flera vingårdar har efter Uppdrag gransknings reportage tvingats genomföra förbättringar för sina anställda. Bland annat har barnpassningen flyttats från lokalerna där bekämpningsmedel förvaras.

skaermbillede-2016-12-02-kl-09-51-40

I reportaget ”Bittra druvor” som sändes i oktober avslöjade den danske journalisten Tom Heinemann hur flera stora gårdar helt struntade i att följa både den sydafrikanska lagen och Systembolagets etiska kod för arbetsvillkor för sina anställda.

Dokumentären orsakade stor uppmärksamhet – inte minst i sydafrikanska medier. Vinföretagen och Systembolaget menade att filmen var ensidig men sa samtidigt att arbetet med oberoende inspektioner skulle intensifieras.

Oanmälda inspektioner

Men de sydafrikanska myndigheterna hann före. Kort efter att filmen hade sänts åkte arbetsmarknadsdepartementets lokala och nationella representanter ut på oanmälda inspektioner på några av de farmer som var med i filmen.

Alla de fem besökta farmerna tvingades vidta åtgärder, i vissa fall så snart som inom två veckor.

En av de besökta farmerna var Leeuwenkuil Family Vineyards, som är en Systembolagets största leverantörer. Mer än 30 vingårdar producerar druvor till Leeuwenkuil. Tre av deras gårdar, varav en var med i filmen, fick besök av inspektörerna. De fann flera brister som hade pågått under flera år.

Förbättringar redan genomförda

Både Leewenkuils skandinaviska importör och den lokala fackföreningen bekräftar att många förbättringar redan har genomförts.

Men två frågor återstår att lösa. En av dem är det faktum att arbetarna under tre år har betalt hyra för bostäder som inte lever upp till lagens krav. Dessutom har stora avdrag gjorts för levnadsomkostnader som varje månad synts på arbetarnas lönespecifikationer. Myndigheterna har bestämt att dessa pengar ska betalas tillbaka till arbetarna, men så har alltså ännu inte skett.

Systembolaget har själva under hösten gjort 11 egna inspektioner på gårdar som tillhör Leeuwenkuil men har inte velat kommentera vad de kommit fram till. Så här skriver Ida Ingerö, biträdande presschef på Systembolaget i ett mail:

” …åtgärdsplanerna efter dessa revisioner…  …är en del av affärsrelationen mellan oss och våra leverantörer, de svenska importföretagen. Vi lämnar därför inte ut åtgärdsplanerna till tredje part.”

”Avgörande seger efter sex års kamp”

Biträdande generalsekreteraren i CSAAWU som är vinarbetarnas fackförbund, Karel Swart, välkomnar många av förbättringarna som genomförts och kallar dem för en ”avgörande seger efter sex års kamp”. Men fortfarande menar han att livet för många av arbetarna på Leeuwenkuil är jämförbart med livet för en slav.

– Ägaren Willie Dreyer är fortfarande väldigt otrevlig och förolämpar dem, säger Karel Swart till Uppdrag granskning.

Willie Dreyer förnekar alla anklagelser och i en skriftlig kommentar slår han fast att ”…falska anklagelser och negativ kommunikation via media kan ha en skadlig effekt på våra affärer.”

Han skriver att han därför inte kommer att tveka att vidta lagliga åtgärder om det skulle behövas.

ÅTGÄRDER SOM LEEUWENKUIL TVINGATS GENOMFÖRA:

* Riva de hus som på grund av rasrisk inte gick att bo i.

* Börja följa lagen vad gäller sjukersättning. Arbetarna fick inte betalt trots att de hade skriftliga sjukintyg.

* Ta bort oskyddade elledningar som var en fara för arbetarna och deras barn.

* Lokalerna där små barn passades när föräldrarna jobbade var samma som där kemiska bekämpningsmedel förvaras. Verksamheten måste nu flyttas.

* Stoppa försäljningen på en av de gårdsbutiker där arbetarna handlar. De tog överpriser vilket ledde till att arbetarna fick alldeles för stora avdrag på grund av sina levnadsomkostnader.

* Hälso- och säkerhetsutrustning ska delas ut till arbetarna.

* Kvaliteten på dricksvattnet måste omedelbart förbättras.

When bitter grapes turns sweet

Major improvements for workers on one of the big exporters

By Tom Heinemann

 

Even if there is an upper limit to everything, there is good news for some of the farm workers at one of the big vineyards in South Africa.

skaermbillede-2016-12-21-kl-14-06-54

After exposing numerous violations of national law and the Swedish alcohol monopoly, Systembolaget’s ethical code of conduct pictured in the documentary film, “Bitter Grapes – Slavery in the vineyards”, some good things have started to happen.

After the film was aired in Scandinavia in October a storm broke out – especially in the South African media. After denying most – calling the documentary film “biased” and “one-sided” – industry bodies, importers and Systembolaget ensured the consumers that more independent inspections would be intensified.

However, the authorities overturned all the good intentions. Shortly after the film was aired, the Department of Labour along with the local government in the Western Cape went on an un-announced tour of inspections at the very same farms that were pictured in the documentary film.

And the results were depressing. On all five farms a number of corrective actions had to be taken. Some within two weeks others within 60 days.

One of the farms was Leeuwenkuil Family Vineyards, one of the big sellers at Systembolaget in Sweden. More than 30 different vineyards are producing grapes to Leeuwenkuil.

The inspectors from the Department of Labour visited three of the Leewuenkuil farms in the area and where one of them was part of the documentary.

Here they found a number of violations that apparently had been going on for years.

After the Department of Labour did their inspection at the three local Leewenkuil-farms they had to improve the following:

* Demolition of one or two houses that was not fit for people to live in as there were fear for that the houses could collapse.

* Leeuwenkuil must comply with the Basic Conditions of Employment Act concerning sick leave, as workers were not paid – even when they had made a written sick-leave document as stipulated in the law.

* Removal of “open” electrical wires that was endangering the lives and safety for workers and children

* The room where small children were taken care of during working hours had to me moved as it was in the same building where the chemicals and other pesticides were stored.

* Full stop of the farm shop (apparently owned by the wife of the owner)) as it was charging much over the normal rates and that it was therefore the huge deductions were made.

* Health and safety equipment must be handed out to the workers.

* The quality of drinking water had to be improved immediately

Both the importer of Leewenkuil to Scandinavia as well as the local representative of the Union CSAAWU, confirms that all the issues have been settled to the benefit of the workers.

However, two issues are still in progress. One is the fact that some of the workers for three years have paid rent for houses that didn’t live up to the legislation. Therefore the Department of Labour has demanded that the company have to pay back the money to the workers.

Finally, it is also a demand, that some of large deductions that were made on the workers monthly pay slips have to be paid back to the workers.

While the official inspections was commented by the local authorities, the Swedish alcohol monopoly, Systembolaget do not wish to comment on their own findings. According to the press officer from Systembolaget, Ida Ingerö, 11 inspections at various farms belonging to Leeuwenkuil were made during the fall:

“Regarding the results and what needs to be done is part of the business relations between us and our suppliers and the Swedish importers. Therefore we do not hand these plans out to others.”

 

Still a long way to go

Even if Deputy Secretary General, Karel Swart from CVSAAWU welcomes the many improvements for the workers at Leeuwenkuil as a “major victory after six years of battle”, he still describes the life of Leeuwenkuil workers is equal to the life of a slave:

“The owner Willie Dreyer still treats many of his workers as slaves. He acts very rude and keeps on insulting the workers. If we don’t keep up the pressure, he will continue to do so. This man belongs to the heritage of racism and Apartheid and if we don’t step up the pressure on him, he will continue to act like this”

When confronted with the complaints from the workers, the owner of Leeuwenkuil, Willie Dreyer denies all allegations. In a written response, he states that any “ (…) false allegations and negative communications via the media may have a detrimental effect on our business (…)”

Therefore Willie Dreyer will “(…) not hesitate to take legal action should it be required.”

 

Sprøjtegift i rødvin fra Sydafrika

skaermbillede-2016-12-19-kl-09-17-29

 

Så er der kommet svar fra Miljø- fødevareminister, Esben Lunde Larsen.

I mere end 10 % af Sydafrikansk rødvin er der fundet rester af sprøjtegifte.

 

 

Miljø- og Fødevareudvalget 2016-17
MOF Alm.del endeligt svar på spørgsmål 261 Offentligt

J.nr. 2016-12880
Den 16. december 2016

Miljø- og fødevareministerens besvarelse af spørgsmål nr. 261 (MOF alm. del) stillet 12. december 2016 efter ønske fra Christian Juhl (EL).

Spørgsmål nr. 261

” DR viste 20. oktober kl. 21.30 Tom Heinemanns film ”De bitre druer – slaveri i vinmarken”
Af filmen fremgår det, at der brugt store mængder farlige sprøjtegifte. Sprøjtegiftene er ifølge forbrugerrådets undersøgelse for nogle år siden at finde i den vin som vi drikker herhjemme. Importen af sydafrikansk vin er steget meget de seneste år. Nogle af de farligste sprøjtegifte er Paraquat, Diquat, Chlorpyrifos, Dichlorvos. Trichlorvos, Asefaat. De er forbudte at bruge i Norden, men bruges stadig i Sydafrika. Den officielle liste over sprøjtegifte fra Sydafrika kan læses her http://www.ipw.co.za/content/ip_codings/IPkodering%203A-D%20Maart%202016.pdf
I den forbindelse bedes ministerende redegøre for følgende spørgsmål:
– Hvad mener ministeren om filmens oplysninger om vinen, der importeres til Danmark?
– I hvor store mængder optræder rester af sprøjtegifte i den sydafrikansk vin, der sælges i Danmark?
– Hvordan vil ministeren sikre forbrugerne oplysning om dette, så de har et reelt valg om at vælge vine uden sprøjtegiftrester?
– Vil ministeren foranledige målinger af indholdet i den importerede vin?
– Hvordan vil ministeren sikre, at der i fremtiden ikke er sprøjtegifterester i vine importeret til Danmark?”

Svar

Jeg har forelagt spørgsmålene om pesticidrester i sydafrikansk vin for Fødevarestyrelsen, som oplyser at:

”Fødevarestyrelsen har i perioden 2012-2016 analyseret 271 prøver af vin fra udlandet for pesticidrester, heraf 31 prøver vin fra Sydafrika fordelt på fire hvidvine og 27 rødvine.

Der er ikke påvist pesticidrester i de fire udtagne prøver af hvidvin fra Sydafrika. Der er påvist pesticidrester i lovlige niveauer i tre af de 27 udtagne prøver af rødvin fra Sydafrika. Ingen af resultaterne overskrider grænseværdierne, som er sat på sundhedsmæssigt forsvarligt niveau.

Fødevarestyrelsen fører kontrol med indholdet af pesticidrester i fødevarer herunder vin. Det sker dels ved analytisk kontrol af stikprøver af fødevarer fra Danmark, EU og resten af verden, dels ved kontrol af virksomhedernes egenkontrol med pesticidrester i de varer, de sælger. Analyserne viser, at pesticidrester i såvel danske som importerede fødevarer på det danske marked samlet set ikke giver anledning til sundhedsmæssige bekymringer.

Forbrugerne kan få oplysninger om pesticidrester i fødevarer – herunder vin – på Fødevarestyrelsens hjemmeside. Beregninger viser, at indtaget af pesticider kan halveres ved at vælge danske fødevarer

(når det drejer sig om vin, er udvalget af danske varer dog begrænset). Vil forbrugere helt undgå pesticidrester, kan de vælge økologiske varer, hvor der kun sjældent findes pesticidrester. Resultaterne af Fødevarestyrelsens kontrol af pesticidrester offentliggøres jævnligt; her kan forbrugerne orientere sig om fund i konkrete fødevarer, så de kan træffe et oplyst valg i indkøbssituationen.

Fødevarestyrelsens kontrol har fokus på produkter, der erfaringsmæssigt bidrager til befolkningens pesticidindtag, og på produkter, hvor risikoen for overskridelser af grænseværdierne er størst, herunder produkter fra udlandet.

Vine fra udlandet herunder Sydafrika vil også fremover indgå i kontrollen af pesticidrester.”

Esben Lunde Larsen / Esben Egede Rasmussen

SVT: Strejken slut – höjda löner för vinarbetare i Sydafrika

I veckan avslutades den drygt tre månader långa strejk som pågått på Robertson Winerys fabrik i Sydafrika. Facket fick inte gehör för alla sina krav men menar ändå att strejken varit framgångsrik.

Av Ida Andersson, SVT

Arbetarnas krav var bland annat en månadslön på minst 8500 rand vilket motsvarar ungefär 5500 svenska kronor. Men avtalet som tecknades mellan parterna ger löneökningar på 8 procent, eller 400 rand, beroende på vilket som innebär störst ökning.

– För hälften av arbetarna innebär det här en lönehöjning med mer än 8 procent eftersom det är många som är riktigt lågavlönade, säger Dick Forslund som är ekonom och jobbar på den sydafrikanska människorättsorganisationen Aidc, som stöttat arbetarna i deras kamp.

”En seger för arbetarna”

I oktober sände Uppdrag granskning ett reportage av den danska dokumentärfilmaren Tom Heinemann som visade på olagligt låga löner och trakasserier av fackliga företrädare på några av de farmer där druvorna till Robertson Winerys viner odlas. Mercia Andrews var en av de som intervjuades i programmet. Hon jobbar på organisationen TCOE som bland annat försöker förbättra lantarbetarnas utbildning och hon har deltagit i förhandlingarna mellan Robertson Winery och facket CSAAWU. När Uppdrag granskning når henne på telefon är hon positiv, trots att arbetarna inte fullt ut fick igenom sina krav.

– Det här är en seger för arbetarna. Det var den första strejken sedan företaget grundades och den har satt fokus på att arbetsmarknaden inte har förändrats trots att apartheid är avskaffat sedan länge, säger hon till Uppdrag granskning.

16 arbetare slipper straff

Förutom att arbetarna får lönehöjningar har de också fått rätt till retroaktiv lön från augusti och en bonus på en månadslön. Dessutom hotades 16 av arbetarna av disciplinära åtgärder men det finns nu ingen risk att de verkställs.

– Dessutom kommer det att bli fortsatta förhandlingar om arbetsvillkoren på fabriken framöver. Så kampen är inte slut bara för att strejken är det, säger Mercia Andrews.

Robertson Winery skriver i ett pressmeddelande att det hade varit omöjligt för dem att tillgodose arbetarnas ursprungliga krav, och att de därför är nöjda med utgången av förhandlingarna.

”Vi ser fram emot att återuppta normal verksamhet på måndag 28 november”, står det också i pressmeddelandet.

Internationalen: Apartheid gäller fortfarande för arbetarna på Robertson Winery

Av Emma Lundström

Rasistisk lönesättning, löneavdrag för toabesök som överskrider tjugo minuter och trakasserier mot fackligt anslutna arbetare. Det är vardag för arbetarna på Robertson Winery i Sydafrika. De har strejkat i över tre månader. Nu verkar konflikten vara nära en lösning. Ekonomen Dick Forslund har deltagit i de fackliga förhandlingarna. Internationalens Emma Lundström har intervjuat honom om arbetsförhållandena i ett land där apartheid aldrig helt har upphört att existera.

Læs hele historien her

Internationalen: De strejkande på Robertson Winery kräver ett värdigt liv

Av Emma Lundström

Under hösten har fackförbundet Svenska Livs drivit en kampanj mot sydafrikanska Robertson Winery där arbetsförhållandena är slavliknande och lönerna i princip inte går att leva på. Samtidigt har pengar samlats in till de drygt 220 anställda på fabriken i Robertson som gick ut i strejk i augusti med ett lönekrav på 8 500 sydafrikanska rand, ungefär 5 450 kronor. Svenska medier har dessutom uppmärksammat att företaget har en rasistisk lönesättning där manliga svarta arbetare tjänar mindre än hälften av den lön som vita arbetare får i samma lönekategori, medan svarta kvinnor tjänar ännu mindre i jämförelse med vita.

Det främsta kravet från de strejkande arbetarna har varit rimliga arbetsvillkor, en rimlig lön som går att leva på, ett slut på den diskriminerande lönesättningen och att företaget slutar trakassera fackligt organiserade arbetare. Men vinföretaget har förnekat alla missförhållanden, till och med det faktum att det skulle råda någon skillnad i lönesättningen mellan svarta och vita, även om siffrorna som de själva har lämnat in till Arbetsdepartementen visar att det är så. Företaget har hävdat att lönerna visst går att leva på, konsekvent vägrat gå med på lantarbetarfacket CSAAWU:s krav och gått så långt att det dragit facket inför arbetsdomstolen och försökt få strejkledarna fängslade, trots att strejken varit helt igenom fredlig. Arbetsgivarnas agerande ledde till att strejken förklarades vara en ”nationell angelägenhet”. Statliga medlare tillsattes och förhandlingar ägde rum i tre dagar utan att det gav något resultat. CSAAWU menar att hela vinindustrin har dåliga arbetsförhållanden och att strejken på Robertson Winery bara är en del i kampen för förändring.

Omfattande brott mot arbetsrätten, exponering för giftiga bekämpningsmedel utan skyddsutrustning, alkohol som en del av lönen och usla levnadsförhållanden. Både den danska dokumentären Bitter Grapes och svenska Uppdrag Granskning har under hösten fått många svenskar och danskar att reagera mot arbetsvillkoren hos några av Sydafrikas största vinproducenter och kraven på de nordiska inköparna att bojkotta Robertson Winery har bara ökat. Det har bland annat fått en av Danmarks största matvarukedjor, Dagrofa, att sluta sälja vin från företaget. Men svenska Systembolaget följer inte det goda exemplet.
Systembolaget är en av Robertson Winerys största kunder och köper idag sex procent av företagets vinproduktion. Svenska Livs har under hösten uppmanat Systembolaget att bojkotta Robertson men det har inte fått gehör. Systembolaget har hävdat att det tar sitt ansvar genom att vinföretaget förbundit sig att underteckna en etisk kod som bland annat säger att diskriminering på grund av ras inte får förekomma. Istället för att utnyttja sitt inflytande över vinindustrin – som bottnar i att de nordiska alkoholmonopolen ger en stark ställning internationellt – har Systembolaget valt att ”utreda” frågan lite mer, medan arbetarna i Robertson i Sydafrika kämpar för ett värdigt liv.

Læs hele sagen her